Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
Masken får i mörkret gräva
vrida sej i gyttjigt kval
Mens mänskan vill sej förhäva
som om det nu fanns ett val!
Inbillar vi oss Fri Vilja
i stor Tro, mens lite vett?
I dansen på Livets tilja
svirvlas runt på tondövt sätt
Mens görs ebdast förutbestämda magplask
i vår egen ljusa, praktfulla maskask?
+)
-maskask = maskbinge; här: vår omgivning, jordelivet
självömkan kvidande
bakåtskridande
i uppblåst smidande.
Livet ett irrbloss
ej uppfört sej
väl gentemot oss.
Handlar rätt? Nej!
Vi klagar i dystopi
mens fördrar dess despoti!
Kavat ska sej ej förfasa
när vågor å stormar rasa:
Att segla oförvägen
genom Livets nätter
sätta kurs angelägen
så böljors skum skvätter
Mens bakom falska fyrar
frestelser kan pyra
I girighet vi yrar
trots påföljder dyra
Så blev vi seglatsens beundrare
å samtidigt dessas vrakplundrare
+) vrakplundrare = förr: kustfolk som tände misledande ‘fyrar’ och
plundrade resulterande skeppsvrak; här och nu: de som gör stora vinster
på andra människors bekostnad
efter livaktig början
av bestyr å akvaviten
pensionär i livssörjan
I sin uppväxttids dråplighet
fattade han ej ett dugg
Sen i åldrandets dåsighet
blev han snacksalig mens njugg
Ljugarbänken nu hans sista podium
från att förkunna sej som ett unikum
För bland upplysta skärmar
umgänget numera knepigt
när vi stundligen fjärmar
Inte blott oss två emellan
I påflugenhet febril
tränger sej på mittemellan
nog din eller min mobil!
Således uppstår en trio
Eller en kvartett febril
med distraherande brio
om båda vi har mobil
Mobiler å personer
otämjda dess passioner!
Om som ung vi kan tråna
efter vad som är rätt
då får vi chans att gråna
på ett angenämt sätt
Men om ej fört ett redbart liv
hårdhänt vill då bli dommen
Minnen plågar i tjat å kiv
ändlöst i ålderdommen:
Livsavfärdens bankett blir ynklig
på en samvetssolkig duk skrynklig
Se plast överallt!
Gör oss själva förnär
‘blommar’ tusenfallt
i kvävande misär
Vi misbrukar plast
lata å larviga
bortslängt i all hast
beter oss slarviga
Låter oss ej besvära
uppenbarligen tanklösa
med ursäkter vulgära
Vilka fasoner vårdslösa!
Plast inte bara som i förpackning
likväl i samhällelig förflackning!
+)
plast = (bildlig) oäkta, utan verkligt liv; formbart syntetiskt material av organiska föreningar
Käckt framfusiga ord
bland häftigt grupptryck
bidrar dock till språkmord
Helsköna uttryck
kan misstas för kunskap å vänskap
låter beundransvärt stiligt
fast självupptaget vem vet dårskap
ett språk välkrattat, fyrfiligt:
i välklingande melodi
som ger sken av skön empati
Frejdig, rapp på flera språk
när seglade på månget hav
Förstås en svunnen epok
nu i duschen går jag i kvav
Har ej lyckats slå rot
var än världen utsmyckas
Stadigt söker jag bot
men föga troligt lyckas:
Låtsas att jag ej saknar mitt fosterland
mens längtan tar då å då svårt överhand
Våra hjärtan kalla
skramlar obevekade
Mens prylbegär svalla
överflöd förnekade
Är ej vår grunkfullhet
blott knökad tomhet
vår självgoda klipskhet
dundrande dumhet?
Vi stack klimatet i lågor
genom slarvig girighet
Ställt till fasansfulla plågor
genom tarvlig tanklöshet
Bland jordelivets fåfänglighet
står mången en onödig pryl
liksom vår egen anstötlighet
likt en hästsparkande rekyl
I vår inkrökta trångsynthet
arvet till barnen: Trolöshet!