Finner numera samspråk
oftast bristfälliga
med alltför låga anspråk
och åsikter gnälliga
Bättre inte säja nått
Lättnad outsäglig
å knappast mindre förstått
så ovedersägligt:
Att tala allvar sällan lägligt
oftas helt å hållet odrägligt
Vänta med att värpa tills versen uttrycker tankeskärpa
Ta väl vara att din vers
visar tankeskärpa
om den slirar kors å tvärs
vänta med att värpa
hur än allvarligt
att söka humor, snits
är helt försvarligt
om än i en slags vits
som kvickhet med poäng
i tvåradig refräng
På förströelsens gunga vi lovsjunga
Likt en flärdfullt falsk filur
som skamlöst föröda
nutidens Kändis Kultur
avskyr tankemöda
Vars oblyga nomenklatura
(hur de än svamla å sjunga)
lägger fräckt fram en dyr faktura
för dess förströelsens gunga
Trots dess nöje oftast förloras
på grund av löften som förstoras
+)
-gunga = på vilken vi svänger fram och tillbaka så det pirrar i magen, inte förflyttar den oss framåt eftersom våra tår endast snuddar vid verklighetens mark
Two decades later: Bush2 is The One!
A puzzling precedent
when the Elites coalesce
round a past President
and craftily reassess:
Ain’t Bush2, the Iraq war criminal,
well on way on his own road liminal?
+)
liminality = (Latin līmen: a threshold) is the quality of ambiguity that occurs in the middle stage of a rite of passage, when participants no longer hold their pre-ritual status but have not yet begun the transition to the status they will hold when the rite is complete
Came across yet another trigger, while small still brought rigor
Noticed someone stared
looking mighty unkind
stressed me that it dared
left me feeling maligned
Neighbor’s small dog’s nostrils flared
got me triggered, re-traumatized
with its rice-sized-shaped teeth bared
behooved me getting authorized:
to reclaim my fair share of trauma
indulge my symptoms in high drama!
Myths cemented in minds demented
While proven wrong
myths been cemented
by now since long
turned minds demented
Fantasies sweet-sented
in hapless hyperbole
excuses invented
passed off as reality
In exceptionalism secluded
by ignorance & fear deluded
Editera
En del vers ligger nu i träda
tar just nu inte till orda
i varken beröm eller smäda
rostar rimmen nu osmorda
Tid nu editera
efter först omvärdera
om ej fabulera
åtminstone retuschera
Får se om de kan blomma
eller tyvärr tycks bomma
Vemod som dyrköpt klenmod
Om ett krankt veligt vemod
fyller upp vårt livsrum
låt det lagras som klenmod
i dammigt källarrum!
Av djup självömkan betagen
så bitterljuvt fördragen
låta sej själv bli bedragen
om tar oss ej i kragen:
Får långt bättre lida som realist
än att söka undfly som solipsist
Senses my soul, knows not the brain
Am edging close to my life’s rim
blurred in opaque sketchiness
am hobbling on aging’s path dim
cobbled with such pettiness
That which lies beyond the mundane
senses my soul, knows not the brain
Vid Birgits urnsättning
En rodnande herdinna
från Görans första ögonkast
tills världsvan värdinna
i direktörsfrus roll trofast
Från visst perspektiv
å vem vet om nu sant
stod hon ovan kiv
skämtsam å elegant
Tro ej att Birgits livsglädje har falnat
bara för hennes lekamen har svalnat