Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Mens politikerna tvista
hur de kan stävja pöbeln
tar vi själva in den sista
kyliga trädgårdsmöbeln
Men även om tas in sent
blir det oaktat höst
Vi är maktlösa, förbent
utan hopp eller tröst
Vare sej gäller politik eller väder
väger folkets inflytande tungt som fjäder
When in their soil flowers’ grace
flows from rooted stillness
while even in crystal vase
tinged by sadness, chillness
Flowers by their roots profound
picked by purloined human longing
fade in days beyond rebound
wither, lost by not belonging
Why are flowers, which we desecrate
brought to those we want to celebrate?
Ser i avsky med förundran
att så många ‘ledare’
väcker sådan djup beundran
trots de styr allt snedare
Men kanske säger de vad vi vill höra
(när borde lyssna till egen själ)
ger oss lov glömma vad vi bör göra?
Så inte så dumt kanske, nåväl
Ju mer förvrängda dagens myter
desto fler befängda rekryter
Of apps I’m apprehensive
which like most new technology
comes with drawbacks ostensive
while offers no apology
Since ages human hope had been fervent
naively over-optimistic
that technology would be our servant
but now we toil, slaves fatalistic
Inescapably in its fetters
robbed of last trace of defiance
now also as its hapless debtors
in small-print, rigged non-compliance
Until soon the final convolution
brings on humanity’s execution
From mere species viewpoint we’ve failed
if we think in terms of right or wrong
while Big D has got it nailed:
It’s just a matter of going on!
The Big D bestows ceaseless strife
singly we just don’t matter
Humans among all planet’s life
bore Big D with their natter
Doesn’t care for how any one of us exists
just as long as planetary life persists
+)
-Big D = The Divine
Inget hjältedåd att ha ett proppfullt ordförråd
‘Farväl, farväl du grymma värld
de blev en snöplig irrfärd!’
sa krigaren med gummisvärd
vars levnad inte nämnvärd
Fast inte så pjåkigt
i mjuk livsbejakelse
långt ifrån långtråkigt
när det bjuds gräddbakelse
Då lindras tillfälligt hans levnadslopp
som nu vid dess slut tycks ett pladask flopp
Av egna manér urbota
av mej själv förödmjukad
Lönlöst nu att söka knota
sen min goodwill förbrukad
Har misförstått, missbrukat
på vissa vis i åratal
vad än livet framdukat
Drar mej nu fram i samvetskval
Undviker att blicka tillbaka förveten
på så sätt hoppas kunna svälja förtreten
Varför leva annorlunda
det går ju fint att blunda
snabbt sticka ut på köprunda
få trivas någorlunda?
Kollaps av klimat?
Utrikespolitik?
Kärnvapentraktat?
Poetik, polemik?
Nej, inget som vill vi höra
har inte med oss att göra!
Inspirerad av ett videoklipp av en väsnande tröska som skördar bredvid en närliggande hästhage i Skåne:
Mens för tröskan åliggandet anlagt
hästen lever själva livets andakt
Hästkulturens ordlösa stillhet
omedvetet invaderad
av skördetröskans morska sturkshet
frid, sinnesro ignorerad
Livets mysterium kanske av hästen skönjs
mens dugliga tröskan en andlig pellejöns?
+)
https://www.instagram.com/stories/highlights/17885690036100201/