Undvik rabblandets
rusande hjord!
Likväl babblandets
självmord av ord!
Bak dimhöljd avgrund
ekar från replokal
grå grusig grogrund
som kylig växtlokal
Så hellre en potatis osatt
än att i struntprat delta besatt
Urban ‘cowherds’ gallop away from the cattle
Conceited urban cowards
prefer to eat meat & prattle
They won’t holler like cowherds
or ponder the lives of cattle
They lack heart for battle
unless for their steak
Their God-ordained chattel
thus being at stake!
They chew on the road of least resistance
with no thought to cows’ dead end existence
Så en hel del blir fumligt fel
Efter beslut rafsigt
blir jobbet gjort hafsigt:
Så en hel del
går avigt
blir fumligt fel
skoskavigt
Vi stirrar yrvakna:
Bevekelsegrund
visar sej ju sakna
verklighetsbakgrund!
Med fantasin som drivkraft
saknas lätt vett å dragkraft
Won’t mourn Summer’s passage in tears forlorn
Hark, sounds of leaves cerise
from nearby trees downed
dance and scrape in caprice
blown low off the ground
Fall’s cooling wind
caresses my cheek
through trees now thinned
my forlorn tears streak
While watched Summer fade heavyheartedly
shall now relish Autumn tender-heartedly
Om nöden, döden ǻ besvären i stormaktssfären
Till väckelsens förskräckelse
Av artonhundratals Väckelse
blev mången alkoholfri
men till Väckelsens förskräckelse:
Socialdemokrati
Så inte bara oandlighet
men uppror mot Guds tillsatta
Fint guldgalonerad överhet
av folkstyrelse avsatta:
Varje ringa bröst
fick till slut en röst
+)
alkoholfri = “En våg av haugiansk väckelse hade med nådens lut kokat syndasmutsen ur hans livklädnad och räddat honom från brännvinets demon och upprorets ande.” -www.synonymer.se
Gushing feelgood rush
Splendidly gallop our horses
below glimmer of sabers
in bravely fought lost good causes
thus found stillborn our labors
While briefly providing
gushing feelgood rush
way too soon subsiding
that compelling crush
Thusly often runs the course
of many a ‘noble’ cause
Go ahead, hoot! But he’s just the latest shoot …
President Trump flagitious
merely the latest shoot
on Empire’s bush pernicious:
One more brazen galoot
Of The Exceptional Nation
the repeated tired narration
Diskurser otåliga när disträ av det pråliga
Hoppas han vet att dikta
att skriva kort å fräscht
Annars ska läsarn svikta
å tycka för trögläst
Begränsat mänskans synfält
så håll ämnet lättsmält
Använd en lättvikt ångvält
i moget sädesfält
I tidens diskurser otåliga
blir vi lätt disträ av det pråliga
Sunt förstånd vacklar
I knäppt pellejönseri
irrar vi å kacklar
samhälleligt hönseri
där sunt förstånd vacklar
Fel grunkor vi jaga
mens lättast klandra
å skylla å klaga
på alla andra
Vi har ju en sån djärv självkänsla
befriad från mesig medkänsla …
Med honnör i stram givakt
trodde på ‘Fosterlandsmörja’
ivägsänd sen i marschtakt
så att de hemma fick sörja
Lydigt ‘försvara’ de mäktiga
vid Lützen, Narva å Riga
följde order andäktiga
från gård å hem ut å kriga
I ungdomligt överdåd
ute i främmande krigen
en del dog i ‘hjältedåd’
fast helst hemma ålderstigen
Sen dess gudskelov en frist
två århundranden till sist
+)
Skamligt ‘fosterlandsgödsel’, som bl.a här av J.L. Runebergs ‘Fänrik Ståls Sägner’
“Härlig är döden, när modigt i främsta ledet du dignar,
dignar i kamp för ditt land, dör för din stad och ditt hem.
Därför med eldhåg upp att värna fädernejorden!
Ila att offra med fröjd livet för kommande släkt!
Fram, I ynglingar, fram i täta oryggliga leder!
Aldrig en känsla av skräck, aldrig en tanke på flykt.
Skam och nesa drabbar en här, då i fylkingespetsen
fram om de unge man ser gubben förblöda och dö.
Detta höves ju främst en yngling, medan han ännu
älskligt i lockarne bär vårliga blommornas krans.
Fager för kvinnor, ståtlig för män må han synas i livet;
skön är han ännu som död, fallen i slaktningens mitt!”