November 2022 – A Mere Versifier

Keeping our options nimbly actable by keeping our facts tractable

Even between loving spouses
facts played down protectively
By politician class louses
evaded electively

When we apply facts deceptively
surely doing so perceptively?!

At 23 I’m a sage
have flown convention’s cage
Doing great, thanks, on Life’s stage
have long since turned the page!

So what, my social life is a wreck
why even try to act mature
as wasted when working in high tech
who’d notice, so where’s the allure?

but would you even have a hunch
what size my paycheck & free lunch?

Sven-Bertil Taube har gått bort vid 87 års ålder.

Tillsammans med sin far efterlämnar han en oöverträffad artistisk skatt av vad som i mitt eget liv till stor del uttrycker Sverige.

Här, för ett halvsekel sen, sjöng Sven-Bertil ‘Så Skimmrande Var Aldrig Havet’ på Gröna Lund:

Hur som helst, denna vers skrev sej själv:

Bland de som kunde oss hänrycka
med ljuvlig svensk musik å språk
en bland de som kunde uttrycka
en svunnen men ej glömd epok

Liksom sin folkärt berömde far
i sång, film å teater scen
(på fest i restaurant å i bar)
stod Sven-Bertil på egna ben

som sångare, person å charmör
som en efterfrågad ‘estradör’

A mere opinion is but belling
when makes no case. Hardly compelling

Where there’s nothing but opinions
our thought process lingers defective
We’re marching as mindless minions
when emotionally deflective

While when mind & heart tuned reflective
we may perceive & learn perspective

Längta ej redan efter våren
för då kännes vintern en svår en!

Råkall vind å väder vått
månader tills varmt å torrt

till dess halka ej i slaskspåren!

I stället för att bli vallad
genom ännu en lat dikt
kan drömma om att bli kallad
till insats av större vikt

Men djupt i min ålderdom
som känns lite gement
urmodig min kännedom
så det blev nog försent

Glad förstås att nu veta min plats
innan jag förspillt igen tar sats

At night it keeps appearing
would it only leave me alone
rather than grinning, leering
of my Past I’m the hapless clone

In glimpses mortifying
not amusing or endearing
Might they be edifying
were I humble & god-fearing?

But what if merely random images
of my Life’s many hard lost scrimmages?

Ljuvt ljuder sången
fast oftast i vemod
vid solnedgången
men sök ta med jämnmod

Undvik att det förflutna sörja
Halka inte i dagens smörja

Att några äpplen knycka:
Först smyga in å sen kuta
i fåvitsk barndoms lycka
höra tomtägaren huta

Lättfotade, svetten svallade
följda av gamling stultade
flydde vi oss löjligt mallade
uppspelta hjärtan bultade

I vår sorgfria egenmakt
förstod ej gamlingens vanmakt