Kan äntligen förstå att det finns få ställen kvar att gå

Som ung var flyhänt

i medkänsla valhänt
Med min tid rundhänt
allt syntes väl förspänt

Nu gammal utbränd å utjänt
våndas av det osagda
Mens i nuet minst betjänt
av det obetänksamt sagda

Få ställen att gå
För mycket att greja
Motigt att förstå
För håglös att heja

Jag erbjöds en gång en livsviktig chans
men bortslarvad på livets stig nånstans