Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
Sök ett insiktsfullt liv att leva
ej stirrigt bland komplotter skeva
Var ej tråkig pessimist
eller uppblåst myndig
ej lättrogen optimist
men humorist fyndig
För dagspressen dej akta
leta bortom huvudfåra
sök noga efter fakta
så ej fel folk vi villfara
För klarsynt samklang å genklang
hittas blott inom sammanhang
Ju helt å hållet förtjänt
sen tillbaks i stormaktstiden
att vi haft det väl förspänt!
Säkert också i framtiden!
Om händer nått, nåväl
inte till oss, likväl
Sverige, Moderlandet
ges alltid högsta betyg
såsom ‘mönsterlandet’
Medan utomlands otyg:
Främlingar ju senfärdiga
struttar mest högfärdiga
deras sinnen lättviktiga
kroppsligt överviktiga
Mens rejäl vår egen förträfflighet
helt befriad från all fåfänglighet!
I lättglidande skidföre
i rakt, noga utlagt spår
vägled förr av Rättesnöre
som Medborgare, ej Får
Utav Folket väl stödd
följde vi en Förebild
ej endast därtill nödd
Men sen länge nu förspilld
Nu sägs Staten en snyltgäst
så hur behövs planhushållning?
Nu vet ju ‘Var och En’ bäst:
vem behöver sammanhållning?
Javisst är det käckt, fräckt å tju
ett liv i ytlighet
för det finnes ej komfort
i rotlös rastlösthet
Minnen hetsar oss vid livets slut
skoningslöst de oss ransaka
inget lindrar våra våndors tjut
när tvingas blicka tillbaka!
Så om vi vill åldras i frid å ro
undvik som ung alltför mycket tjoho!
Trångmål borde ej avfärdas
kritiskt i stället att ingripa
Om inte rejält åtgärdas
finner vi oss i värre knipa
Helst hoppas vi på skenutväg bekväm
enad om efter ett trevligt samkväm
I handlingsförlamad högfärd
tas nån lättviktig åtgärd
en vi ska prisa som lovvärd
men visa sej en irrfärd
Var ‘låtsasåtgärd’ ska framstå klen
i framtidens omutliga sken
Skriven vid 79 års ålder:
Vållade sin stackars mor en tung sorg
efter att ha växt upp i Göteborg
när skrålade ‘Hallelujla!’
å for dumt nog till USA
Rastlös genom egen pinsam försorg
Fordras tålamod att sej åla
genom rättfärdigheten nålsöga
styrka att ge upp det frivola
se mänskolivet i dess vitöga
Om tveklösheten tar slut
vårt mod veligt veknar
då glider det snabbt bakut
mens förväntan bleknar
Gömmer oss, så länge de nu kan gå,
från det som vi helst inte vill förstå
Fastlåst nu i rutin strulig
där går trögt var fundering
i vinglig framkomst trehjulig
tills när som helst punktering
Fast hjärtat har försvarlöst veknat
tills det nästan upphör att slå
har ej sommarminnen förbleknat
all dess distinkthet fått bestå
Skimrar nu minnen okuvliga
från svunna sommardar ljuvliga
Åter en dyngsur dag i dystopi
för de många som lider slitsamt
medans en utmärkt dag i utopi
för oss som livet handlar skonsamt
Om vi har det väl förspänt
mänskligt att söka förklara
med att’verkligen förtjänt’
Svårt nog förstås att försvara …
… så vi får oss noggrant akta
att inte luras av fakta!
otillräckligt förtegen
missar ibland på dansstegen
fast med annat en seg en
Förorsakat månget misshag
med sina löjliga misstag
Tragglig å knagglig hans livsstig
med påhitt beklämmande
I meningsutbyte munvig
om orätt fördömande
Liksom klentrogen av samhällsstegen
saknar han nu tro på Himlastegen