Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Även om vi fängslas
bland känslornas förgrening
borde vi väl ängslas
över hjärtats förstening?
Nog har vi domderat
beträffande andra glömsk
liksom vi dompterat
kanske rent av uppträtt lömsk
Så innan illa planer vi välva
begrunda va vi gör av oss själva
Conversations smooth bubbles
shall easily puncture
burst on to fallow stubbles
at most awkward juncture
All while crashing comity’s concourse
rarely appears engender remorse?
At those pedestrian crossings striped
cantankerous drivers of ‘tanks’
impatiently stopped, while sometimes griped
about walkers’ deficient thanks
Obsequious must be walkers may
it’s in U.S culture, of course
prevailing attitude holding sway:
Need respect only size & force!
Thus most backward to yield
when we are the large-wheeled
+)
‘tanks’ = here: ever larger cars, SUVs et al
Borde vi oss inte härda
tills sinne, ryggrad av stål?
Nej, nått sånt får vi avfärda
vill genast uppnå vårt mål:
att bland reklamens smickrande prål
lyckas finna en greppvänlig tvål
Ord likt ‘livsledsagarinna’
helt följsamma i språklig hambo
har vi tillåtit försvinna
ersatta av ‘partner’ & ‘sambo’
Ord ej längre nått man väger
noga, för mening o sans?
Kanske endast nått man säger
utan tanke på substans?
Inte ger vi språket en chans
att utrycka fägring o glans!
På skärmar oss beskärma
i vintervardag njugg
när vänner upplevs fjärma
möts vi äntligt på glögg
Lekamligen vi svärmar
med hjärtan att värma
när som julen sej närmar
gångna tider härma
Nätets glänsande chimär
pockande men efemär
Even between loving spouses
facts are used protectively
by a few lawmaker ‘louses’
evaded electively
Aren’t we when using facts deceptively
living in our lives unperceptively?
At 23 I’m a sage
have flown convention’s cage
Doing great, thanks, on Life’s stage
have long since turned the page!
So what, my social life is a wreck
why even try to act mature
as wasted when working in high tech
who’d notice, so where’s the allure?
but would you even have a hunch
what size my paycheck & free lunch?
Sven-Bertil Taube har gått bort vid 87 års ålder.
Tillsammans med sin far efterlämnar han en oöverträffad artistisk skatt av vad som i mitt eget liv till stor del uttrycker Sverige.
Här, för ett halvsekel sen, sjöng Sven-Bertil ‘Så Skimmrande Var Aldrig Havet’ på Gröna Lund:
*
Hur som helst, denna vers skrev sej själv:
Bland de som kunde oss hänrycka
med ljuvlig svensk musik å språk
en bland de som kunde uttrycka
en svunnen men ej glömd epok
Liksom sin folkärt berömde far
i sång, film å teater scen
(på fest i restaurant å i bar)
stod Sven-Bertil på egna ben
som sångare, person å charmör
som en efterfrågad ‘estradör’
Längta ej redan efter våren
för då kännes vintern en svår en!
Råkall vind å väder vått
månader tills varmt å torrt
till dess halka ej i slaskspåren!