Inte i ‘livets höst’
är det var jag nu slinter
men med hostande bröst
stelfrusen i ‘midvinter’
Har tappat hopp på mirakel
att en försonande röst
kan nå oss på dödens tröskel
men blev hittills utan tröst
Har trängtat efter förståelse enkel
men fick visst aldrig tag i livets hänkel