Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
They’re selling us the chimerical
offering head-in-sand snugness
no wonder I’m anti-clerical
intolerable their smugness
Trying to steer us out on their dance
they tolerate no rejection
show arrogance from first to last glance
cannot fathom our rejection
Rather than lead-by-nose acolyte
prefer to stand on my own upright
Imagine how she froze
in Winter’s bleakness faded
a sole overstayed rose
shivered but far from jaded
All comfort she spurned
no longer warmed or fed
How for Spring she yearned
though by then she’d be dead
While this story tragic
shows that anticipation
might well offer magic
short of participation
While hard to be farsighted
about what’s unrequited
Snart slutkörd i livets strid
Trots världens galenskap
sista dar i sinnesfrid
ett mest gynnsamt sällskap
Fast svårt uttrycka kriteriet
uppleves mäktigt mysteriet
En av viss ålders tant
trodde sej parant
mens en förlegad fjant
trodde sej gallant
Kan de varit sant
att hon en gång dansant
att han skälmsk gallant
syns idag inkurant?
Med åldern litet kvar som kan behaga
svårt att hitta någon som kan betaga
Frågar i grepp av nostalgi:
Var finns barndommens bageri?
Får undra till vems förskyllan
att numera en dråse
hittas på var snabbköps hylla
av bröd, men i plastpåse:
Med sorgligt saggig kontur
aroma försvagad
lösaktigt mjölig textur
dess smak så bedagad
Ett högst beklagligt förlopp
utan varken hejd å stopp
Även om vi fängslas
bland känslornas förgrening
borde vi väl ängslas
över hjärtats förstening?
Nog har vi domderat
beträffande andra glömsk
liksom vi dompterat
kanske rent av uppträtt lömsk
Så innan illa planer vi välva
begrunda va vi gör av oss själva
Conversations smooth bubbles
shall easily puncture
burst on to fallow stubbles
at most awkward juncture
All while crashing comity’s concourse
rarely appears engender remorse?
At those pedestrian crossings striped
cantankerous drivers of ‘tanks’
impatiently stopped, while sometimes griped
about walkers’ deficient thanks
Obsequious must be walkers may
it’s in U.S culture, of course
prevailing attitude holding sway:
Need respect only size & force!
Thus most backward to yield
when we are the large-wheeled
+)
‘tanks’ = here: ever larger cars, SUVs et al
Borde vi oss inte härda
tills sinne, ryggrad av stål?
Nej, nått sånt får vi avfärda
vill genast uppnå vårt mål:
att bland reklamens smickrande prål
lyckas finna en greppvänlig tvål
Ord likt ‘livsledsagarinna’
helt följsamma i språklig hambo
har vi tillåtit försvinna
ersatta av ‘partner’ & ‘sambo’
Ord ej längre nått man väger
noga, för mening o sans?
Kanske endast nått man säger
utan tanke på substans?
Inte ger vi språket en chans
att utrycka fägring o glans!