Jag lever bekvämt, dock oförtjänt
i överflöd materiellt
när i hjälpsamhet får underkänt
får jag lida emotionellt
Kunde jag ändå urskilja
vare sej nu rättvist, angenämt
om människor har fri vilja
eller plågas vi ödesbestämt?
Men behövs då filosofisk uppbening
för att fatta vad som ger ens liv mening?!
+)
uppbening = noggrant skärskåda