Finna ro i gamla vanor

Om när snubblar emot en spegel
glimtas en ‘malbiten’ figur
väl som andra ser mej som regel
om överhuvet, eller hur?

Grunnar sällan på himmelsk lycka
för lönlöst förstås att vädja
mens jordelivet, får man tycka,
lyckats att måttligt glädja

Inte så länge nu till ‘fullt stopp’
uppå livets dåraktiga bana
Ett trött sinne i en sliten kropp
finner ro i varje gamla vana