Varför leva annorlunda
det går ju fint att blunda
snabbt sticka ut på köprunda
få trivas någorlunda?
Kollaps av klimat?
Utrikespolitik?
Kärnvapentraktat?
Poetik, polemik?
Nej, inget som vill vi höra
har inte med oss att göra!
… mens den dugliga skördetröskan väl en andlig pellejöns
Inspirerad av ett videoklipp av en väsnande tröska som skördar bredvid en närliggande hästhage i Skåne:
Mens för tröskan åliggandet anlagt
hästen lever själva livets andakt
Hästkulturens ordlösa stillhet
omedvetet invaderad
av skördetröskans morska sturkshet
frid, sinnesro ignorerad
Livets mysterium kanske av hästen skönjs
mens dugliga tröskan en andlig pellejöns?
+)
https://www.instagram.com/stories/highlights/17885690036100201/
Ord, anser rastlöshetens lakejer, är ju bara nått man säger
Morska ord av prackad prakt
vare sej nån lyssnar
öses ned bottenlöst schakt
kanske aldrig tystnar?
Undermåliga ord smids
av rastlöshetens lakejer
sen alltför lättvindigt sprids
som något man bara säger
Med inlägg tanklösa
av de som sej förhäver
i uttryck vårdslösa
förståelse de kväver
Flacka ord flänger på ständig jakt
saligt snack som sällan visar takt
We could have mitigated. Instead we abdicated
There’s no longer much stretch left
of our Species’ narrowing path
which, had we back then been deft,
could’ve used to brake the planet’s wrath
Instead we caused Earth to crumble
by our consumption willful
Recklessly kept up in rumble
our feigned ignorance skillful
Unwilling to restrain
we decided to downplay
Little time shall remain
until our Species’ doomsday
Our shuffling so far in dismal dance
assures that our Species stands no chance
Ruggedly unconnected, disaffected
There ain’t no society
among folks ‘hubristic’
it’s just a variety
of those ‘narcissistic’
Their ‘rugged individualism’
which they so me-firstly cherish
constitutes no defense mechanism
Unlike some others they’ll perish:
all alone, disaffected
ruggedly unconnected
Kunde jag ha levt annorlunda?
Blickar tillbaks på mitt liv
med dess stolliga strid
bland bekymmer, tjat å kiv
mest saknat sinnesfrid
Kunde jag ha levt annorlunda
om hade lyckats vara okuvlig?
Ja, vem vet, kanske någorlunda
men ljuvlig dröm eller mardröm gruvlig?
Hittills har jag försummat bravader
gömd bakom tirader av versrader
Heartstrings of harp
On the passing of a friend
While of Life’s harshness wary
convivial our Mary
Her heartstrings of harp
her mind saber sharp
Met many like her? Nary!
A Sixth Mass Extinction, now really?
If you insist go right ahead! Be my guest! Just don’t involve us!
Well, aren’t you persistent
it did happened in the past
may in future distant
But we would still be miscast!
For should it happen in the present
we’d rather stay unaffected!
Such a tiresome & irksome event
must out of hand be rejected!
We avoid things unnerving
enabling us to glide along
on our life path unswerving
no worry until our swan song
Until then we prefer rush headlong
heedlessly, unblushingly headstrong!
+)
-Sixth Mass Extinction = Over the last half-billion years, life on Earth has been nearly wiped out five times. It’s happening right now for the sixth time. Let’s give ourselves a big hand for so splendidly helping it along this time around!
Reaping what we’re owed when just kicking the can down the road
Letting ourselves be distracted
blind to fallout, while all hellbent on
lame entertainment protracted
Real threats scorned, barely acted upon
Kicking the can down the road
in our anomie habitat
Thus reaping what we are owed
slow motion fascist coup d’etat?
Tell, when was cataclysm ever averted
by hiding out in consumerism perverted?
När blev vi sist förvånade?
Det blir numera allt färre
även bland optimister
som tror det kan ej bli ‘värre’
(mens ‘jovisst!’ spår fascister)
Medelst bredsidor av nya påhopp
i grym teologi, klipsk teknologi
fortgår urtida, urbota förlopp
i oberört systematiskt barbari
Så ens fallenhet att förvånas
kommer väl snart att helt utplånas?