Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
På frimodighet snuvad
trött på allt tjat å bråk
av själva Livet kuvad
slumrar i torftig kåk?
Men har vi en stark tro
så bara å gno
för en vacker dag: Tjo
in i Himlens Zoo!
Tills dess kan vi tvivla
helst inte förtvivla …
+)
-zoo = här: ett ställe befolkat av ett urval av förtjänta f.d. jordbor
Rusas det ut hagalen
var morgon genom svalen?
För oss konsumtionsrubbade
hjälper ej mer fantasi
Så för nerver avtrubbade
sök verklighetsterapi!
Kan ej läka uttröttad synaps
med ny grej, om än sköljs ner med snaps
+)
konsumtionsrubbad = (påhitt) sinnesrubbad som resultat av överkonsumption
För oss vanedjur
så är ‘kultur’
som att ta en lur
på en busstur
Men genast efter vi vaknar
stel i nacke å stussen
vet vi självklart vad vi saknar
så hoppar kvickt av bussen:
Ge oss lättsam kändis underhållning
stundligt med oupphörlig påfyllning!
Han syns en klurig filur
svårt urmodigt facil
som tjatar på om kultur
andas utan mobil
Bortom den larmande hjorden
knastrar knaprigt hans kväden
där han finner ro i orden
likt vindens sus i träden
Vore han jämt ute på ivrig spaning
om trodde sej ha en nåtsånär aning?
Varligt torkas morgondis
från grynings ögonvrår
trätoppar svajar i bris
tills sommardagen rår
Dess stillhet outgrundlig
i fullkomlighet stundlig
Otåligt & kortsiktigt
vet vi bäst även om ej rätt
Sträcker på oss skitviktigt
tjocka egon men tunt vårt vett
‘Förstår’ vi verkligen nånting
utan att fatta vad mänskan är?
Så vi gömmer oss i småting
t.o.m. från de vi håller kär
Fastän ord flödar oräkneliga
för ‘Förståelse’ otillräckliga?
Dess andemening udda
verser jag tycks kludda
kanske röster lågljudda
som när själar nudda?
Vokaler tänjbara anförvanter
bland spröda knastriga konsonanter
Trilska dess beteenden
i svamliga samtal
Bakom varma leenden
göms skamliga avtal?
Fastän uppförande upprörande
kan framförandet bli frigörande?
Att fått lov med min ungdoms hemtrakt
styra ut i en sista dans
Svävar ljuvlig hennes sommarprakt
musiken nu vedmodig vals
Om ens livs resa kan man tycka
navigerad i märklighet?
Hur än kan uppfattas min lycka
ostridigt nu min verklighet:
att stillnas mitt livs lopp
rullar fram mot fullt stopp
Mens tankar arroganta, bjärta
stilla bollsinne har vårt hjärta
Låt ej sinnets hetsande vreshet
övertala, överrösta
det varma hjärtats stilla vishet
Hjälp oss lyssna och förtrösta
Nattens vindar susar i träden
gångjärn gnisslar i fönsterkarm
hjärtat slår lugnt iväg från världen
som om vid moderns trygga barm
Mens sinnet är uppe hela natten
och försöker överlista katten
Driven raskt av affekter
annars tyckes urtrist
med urusla ursäkter
för idelig tidsbrist
Mänskligt att storspela
söka briljera
likaså att vela
å kverulera
Var dag jäktande å banal
utan, kan de synas, själskval?