Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
Ja, det går fint på vissa vis
fastän de skjövlar skogen
I privatiseringens dis
skålas det sen på krogen!
Så far de nu efter flärden
det va ju knapert förrut
och efterapar Västvärlden
i hoppfulla glädjetjut
Hade trott de funnit nått djupare
än att bli våra kålsupare?
+)
kålsupare = en av samma betänkliga sort; här: lika goda neoliberalistiska kålsupare
De var då själva fanken
otroligt generöst
Av den flotta omtanken
blir man helt överöst!
Men att vackra ord ersätta
(smicker hur än begärligt)
med gripbar handling förrätta
blir väl oftast besvärligt?
Krävs förstås mera för att agera
än med muntlig sympati briljera!
Vaggande på höften
Neoliberalismen
med dess lömska löften
bjuder upp Konsumismen:
till en dans vi glatt strömma
fast vår välfärd skakar
kanske låter oss glömma
att klimatet knakar
Så lever vi en travesti
om än i kramsfylld frosseri
Nej, nu är man körd, helt trött
de måste få bli slut!
Hur kan man inte se rött
folk vet ju inte hut?
Men att mot oförrätt rasa
är gemenligen hopplöst
för vi bidrar till dess fasa
hur än tarvligt å hjärtlöst
För det som vi i andra finner odrägligt
känns i oss själva helt å hållet uthärdligt
Undan bilist, cyclist, turist
här kommer en kanelbullist!
Hur vårt liv berikas
av den svenska folktron
att de måste fikas
i samvarlig schablon!
Så mumsa med full rulle
på nästa kanelbulle!
Vår Kanelbulle Nation
låt den aldrig svika
för är de inte kanon
att varje dag få fika?
Och inte gör vi nått fel
eller råder det brist
på koffein eller kanel?
Häng med, kanelbullist!
Pladask i anemoia
näsan i geggamoja:
Fast fasligt nedstämt, nåja
kännes vemodstrånad.
Värre så: Anemoia
svart å vitt å lånad.
Varför i mörkret treva
i fantasins smörja
förtäras bland det skeva
sen falska ting sörja?
Varför svamla om de gamla
när dagen vill oss omfamna?
(+)
anemoia = nostalgi (vemodstrånad) över vad som aldrig existerade
Så kortfattat som möjligt
men utförligt uttänkt
trovärdigt å oböjligt
helt nyktert fast beskänkt
För det kan ju bli upphetsat
över epigram tillspetsat
+)
-beskänkt = här: emotionell, känslofylld, känslosam
-nykter = här: sansad, förståndig, omdömesgill, klartänkt
Ord försvagas när för många
blir alltför lätt övermodiga
släpper otåligt ut ånga
mens hovsamma när fåordiga
Ändock för upp frimodigt
så länge tålmodigt
men se upp med saktmodigt
numera urmodigt
bland oss fångar i aningslöshet
i jordelivets förgänglighet
Bakom ratten i vår körfil
alltför lätt att förtvivlas
inför Livets nästa örfil
nått som ej bör betvivlas
Inte kan det väl passa
för nån gammal stofil
att hålla på å svassa
fast helt ‘mobilsenil’?
Minsann tid att sej skärpa
Hög tid sluta kackla
till sist nått vettigt värpa
Så ta sats, glidtackla!
Bättre välan försöka deltaga
än att bara lipa å beklaga!
Rusa ej på dotcom
färdas varken för sakta
eller alltför bråttom!
Köp måttligt, undvik trakta
Jo, så kan beskrivas ‘lagom’
men syns mest rena larvet
så vi flesta slösar tvärtom
vettigare tiders arv
Om nån ej vill ha för mycket
så kanske hjälpsamt liksom
att vi tar det större stycket
så de kan leva lagom!
Eftersom ju rena godtycket
blir oftast ‘lagom’ för lite
för oss blir ingenting för mycket
tillkännager vi vid vite:
Att ‘överflöd’ löper sitt ärevarv
i detta vårt glänsande tidevarv