Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
En högst företagsam kille Hassan
han rånar å slåss å tömmer kassan
men gillar visst va kriminell
så sluta med vårt gnäll! Va snäll:
Låt han fortsätta plundra folkmassan!
+)
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/han-har-varit-misstankt-for-221-brott-pa-fyra-ar-och-ar-19-ar-gammal
Tassan = hur ‘Tarzan’ låter på utpräglad Göteborgsdialekt
edited 10/03/21 0940
Här mals de nu ut vers
med en sån élan
som vore de köttfärs
fast man är vegan
Tänk på ett helt oskyldigt djur
som skuttade i hage
i natur, i dur å i skur
sen begravd i din mage!
Kännes det inte inhumant
å svälja det så helt självmant?
Vore medlidsam vår kultur
åt vi stjälkar selleri!
räddade ett stackars ‘slaktdjur’
pga stängt slakteri
Men vi saknar empati
så främst huvudsakligt
att få kunna skrupelfri
tugga kött så smakligt
av blodig plikt, ej av lättsinne
Vore att sveka ens smaksinne
Att få kunna fridfullt sova
och vakna upp med goda vanor
livets oskattbara gåva
att få vandra hovsamma banor
Hellre få sträva i ett osjälviskt levnadslopp
än äga vräkigt hem med polerad flaggstångsknopp
Måste väl stämma
nu och i all vår tid
att man hör hemma
där finnes sinnesfrid?
Annorstädes blott att kränga
i trendig omåttlighet
ostadigt nätt å jämt klänga
i ständig otålighet
Ge vår rastlösa fåfänga
en ordentligt hjälpsam känga!
Trots att kämpa upp en brant backe
när vi reser oss fåtöljligt
jämrande om vår styva nacke
trivas som gamling är möjligt!
Om vår tillit outsliten
å attityd inbiten
så länge hyfsad aptiten
får glädjas åt respiten!
Sök hysa hopp att åldrandets förlopp,
fast kvalfullt, bättre än vore fullt stopp!
Mina känslor oj så ömtåliga
likt mogna persikor lättstötta
faller så snabbt i sken otåliga
när av minsta hinder bemötta
Måste hålla jagkänslan välfödd
för all kritik gör mej upprörd
Jag kan väl kanske verka förströdd
när endast finkänsligt lyhörd
Min rättmätiga förstås självkänsla
bör aldrig avtrubbas av medkänsla
Så skriver en gammal utlandssvensk:
Fast Sverige var lugnt å bra
sökte jag nått, gunås, pråligt
For som ung till USA
ett land så grällt å otåligt
Trots fattigdom å grymt våld
tror dess befolking landet glänser
En framtoning nu svårsåld
bortom egna landets gränser
Jag åldras nu i ånger
i kultur hänsynslös
Uttråkad av jargonger
min tid här syns själlös
Försent nu att lösa min dilemma
klart att som ung borde stannat hemma
Svagt mänskors omdöme
jämt i bråk å tjat
vår tvärställda tumme
förstört vårt klimat
Fiffiga i försnillning
uppblåsta i inbillning
konstfulla i korvgrillning
mindre så i urskillning
Vem borde sitta på zoo i buren?
Säkrast vi människor, inte djuren!
Ledsam kan kännas samtiden
knoget tungt, med slutet uppenbart
Dagligen skallar framtiden:
“Jag lurar bak hörnan, kommer snart!”
Men upp från sjön på branten
skimmrar ögonblickets fullhet
uppleves ovan Anten
nuets djupa förnöjsamhet:
Tillfredsställd här i det nuvarande
i mitt dagliga hemmavarande
+)
Anten = en insjö o ett litet samhälle där vi har en gård