Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
För några år sen prövade vi sätta potatis på vår svenska gård:
Efter att planterat potatis
(förstås ett angenämt bestyr)
fattar jag inget kommer gratis
ej utan valkiga blessyr
Vad som springer från varje grodd
har vi stadsbor uppfattning?
Men att av naturen berodd
har jag nu viss uppskattning!
Så fylles djupt den stundliga tidsramen
med glädje å frid för själ å lekamen
hur illa det fars i världen
men måste vi endast förtvivla
och kura vid hemmahärden?
När som svag vår egen åtgärd
måste vi leva cyniskt
bara fordra egen välfärd
som numera tidstypiskt?
Inte alls, att avstå från åverkan
är i sig själv en gynnsam påverkan!
Om vi anser vår åsikt
en storartad synpunkt
ett starkt inlägg i tungvikt
varje debatts höjdpunkt:
Då är vi förvirrade
så bäst att betvivla
förrän helt förirrade
får oss att förtvivla!
Blir vi alltför lätt uppblåsta
å sen bär oss åt urblåsta?
Alltid lika genuin
i sin kraftfulla bil
som bälgar i sej bensin
kör han i komfort, stil
De Gröna håller på å hyckla
med ”Kör mindre, försök å cykla!”
Men han har ju listat ut
klimatkollaps en ‘Grön’ komplott!
De borde väl veta hut
röra till sån korkad kompott!
Han vet att ganska snart
ska visa sej uppenbart
att klimatet så rart
blir svalare å hållbart!
Så han fortsätter köra utan ånger
och njuter i doften av bensinångor
I livet vi oss klantar
både till själ å kropp
oroar oss å fjantar
om påhopp å blodpropp
Syns livet oss för torrt
förutan snabbmat
eller åskådarsport
skryt eller kallprat?
Gömmer vi oss i tomhet eller fromhet
var å en sin egen atlet eller profet?
Ordspråket “Borta bra men hemma bäst” är välkänt. Här föreslår jag ett nytt:
Att “borta bäst men hemma mest”
påstår sej veta vettvillingen
nu i fängsel efter arrest
sedan han stal köpeskillingen
Att göra ordspråk
även när syns förvrängt
ett brukligt anspråk
vem vet, ej så befängt?
Så kanske vi alla lätt bifaller
om ‘hemma’ menas bak grova galler?
Som ung likt fåglar hördes de kvittra
då förhoppningarna syntes glittra
Numera den förstämda
hustrun, den tungt bittra
utslitna å förgrämda
länge sen en vittra
Hon är ej upplagd
på att bli motsagd:
“Fann förr min make charmant raljant
nu av slit å ålder fårad
Beteendet har blivit genant
vår förälskelse förlorad!”
Argt och barnsligt bådas uppförande
nått som släkten finner upprörande
+)
vittra = älva, skogsrå, huldra
På paltande prosa
såväl velig vers
Knepig kuriosa
konstig kontrovers
Vill slippa å höra
kan ju ej oss beröra
så knappast hänföra?
Han borde inte störa!
Tänk som han håller på å ösa
borde skärpa sej, sluta pösa!
Stormen har gormat
I gryningen
när vinden mojnat
kom dyningen
Sinnesfrid. Att flyta bekymmersfri
på sedan dess varsamma vågor
besparad tillvarons idioti
och för ögonblicket dess plågor
Livets yttre betyder mindre
fastmer vad som sker i vårt inre
+)
-dyning = sjöhävning; kvardröjande effekt (efter bl.a storm)
Livet självt obestickligt:
Köpsugen, utsuget bankkort
saldot otillräckligt
Det är bara som förgjort
Mens eget ego uppblåst
pladdrar vi förfluget
påstridigt å grandiost
innehåll förljuget
I dessa tider beklagansvärda
hur återvinns det beundransvärda?