Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
Som ung likt fåglar hördes de kvittra
då förhoppningarna syntes glittra
Numera den förstämda
hustrun, den tungt bittra
utslitna å förgrämda
länge sen en vittra
Hon är ej upplagd
på att bli motsagd:
“Fann förr min make charmant raljant
nu av slit å ålder fårad
Beteendet har blivit genant
vår förälskelse förlorad!”
Argt och barnsligt bådas uppförande
nått som släkten finner upprörande
+)
vittra = älva, skogsrå, huldra
På paltande prosa
såväl velig vers
Knepig kuriosa
konstig kontrovers
Vill slippa å höra
kan ju ej oss beröra
så knappast hänföra?
Han borde inte störa!
Tänk som han håller på å ösa
borde skärpa sej, sluta pösa!
Stormen har gormat
I gryningen
när vinden mojnat
kom dyningen
Sinnesfrid. Att flyta bekymmersfri
på sedan dess varsamma vågor
besparad tillvarons idioti
och för ögonblicket dess plågor
Livets yttre betyder mindre
fastmer vad som sker i vårt inre
+)
-dyning = sjöhävning; kvardröjande effekt (efter bl.a storm)
Livet självt obestickligt:
Köpsugen, utsuget bankkort
saldot otillräckligt
Det är bara som förgjort
Mens eget ego uppblåst
pladdrar vi förfluget
påstridigt å grandiost
innehåll förljuget
I dessa tider beklagansvärda
hur återvinns det beundransvärda?
Det kändes kyligt förra vintern i köket på vår gård ovan sjön Anten i Västergötland. Men vedpannan kunde lagas så:
Efter lagningar noggranna
sprakar nu tätad vedpanna
Så fast vädret fruset
folk å katt i huset
Varma nu som i Havana!
Hur jag äntligen (tack o lov!) kände mej efter sommarns besök till mitt hemland:
Ej längre rånad
av vemodstrånad
Från krank nostalgi
i löjlig nesa
äntligen satt fri!
Blev en lång resa:
från tungrodd anemoia
i envis geggamoja
Tycker vi oss att leva förtjänt
i vårt överflöd materiellt
å av varje grunka helt betjänt?
Utan våndas emotionellt?
Kunde vi ändå kunde urskilja
mellan leva rätt eller bekvämt!
Har oss människor fri vilja
eller styres vi ödesbestämt?
Men behöves filosofisk uppbening
när att dela med sej ger var dag mening?
uppbening = noggrant skärskåda
Sommarns minnen sällan blekna
alltför sköna att återgiva
mens hjärtan vemodigt vekna
lätt att känna oss övergivna
Höstens virvlande vind
ylar bland vissna grenar
färgar röd barnets kind
dagar mot vintern skenar
Vinterns dar flyter långsamma
när i dess djupa snö vi kliva
steg glatta, våta, strävsamma
pulsar i driva efter driva
Men trots allt liksom över åren
är hon på väg: den ljuva våren!
I ålderdommens kyla
går det tyvärr mej ej förbi
hur konsumenter yla
besatta av teknologi
Som ung å inskränkt
rusade jag själv runt
nykter o beskänkt
för det mesta i strunt
Så nu i livets strid grånad
borde jag ej bli förvånad?