Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
För att inte ljuga
en liten stuga
med mildare fruga
hade fått duga
Men bor nu i nybörjarslott
iden va förstås hans frus
för får hon ej ett rågat mått
blir hon då å då burdus
Han vandrar saktmodig på livets ängar
mens hon bortvillad bland grunkor å pengar
Har vi glömt när var blott bagatell
att i allt slags väder cykla?
På ljuva ungdommens karusell
hur sorgfritt vi kunde gyckla!
Tycks nu backarna för branta
eller ylar bistert motvinden?
Men sluta då upp å fjanta
om ben svaga, kyla på kinden!
Lev tacksamt på minnen nu när gamla & arma
låt sommarns varma dar över oss sej förbarma!
Stadsbor tjusas i svallande svada
över nymålad gammaldags lada
Dess väggar djupt rödfärgsglada
i ljumma vårsolens sken
som den gång Kålle å Ada
dansade på unga ben
Tiden då kälk borgligheten svartmålad
medan på solidaritet ej snålad
+)
rödfärg = också ‘röda’: gedigna sossar den tidens Kålle å Ada
Slår ömkligt blåbärshjärta
förtunnas tinningar gråa
blinkar modlöst i smärta
med ögon vattnigt ljusblåa
Efter levt blott som åskådare
nu som gammal har han förstått
när ingrep som riskavrådare
drog han i livet en nitlott
Så efter ansats
vindstilla svag
blev hans livs seglats
bara bakslag
Med sitt koppel på
stretar hunden emot
Matte får fullt sjå
men trots allt finnes bot:
Släpp hunden lös obunden
att nosa, jaga i ett kör
överlycklig i stunden
Se tungan hänga utanför!
Begär vi mänskor jämväl
fastkopplad säkerhet
men på samma gång likväl
en lössläppt sorglöshet?
Oförenligt förstås
men kan kringgås, gunås!
+)
oförenligt = i dagens käcka samhälle får ej logisk oförenlighet stå i vägen för vad man vill göra
Medan mitt ordval vadmal
syns nutidens språk syntetiskt
jag finner det som gammal
papegojaktigt patetiskt
Folk uttrycker sej på sätt tillgjorda
tror sej av ‘sista skriket’ frigjorda
Bland alla dessa skärmar
till vilka folk nu livegna
vi gamla oss beskärmar
medan lider milt förtegna
Om oss gamlingar vill få på svar på tal
måste vi nog förkonstla egna ordval
I dessa tider
blir det Oss Bortskämda
som också lider
nedstämda, beklämda
Tidigare oförskämda
malligt, barnsligt högstämda
Numer passande förgrämda
när likt andra vettskrämda
Låt oss raskt å ärligt bli försonade
med att vi ej längre blir förskonade
Gammal, modfälld omgiven
av dödstankar på fjärran kust
känner jag mej uppriven
av en oersättlig förlust
Fylld av mörk, förtvivlad ånger
att jag svek hemlandets sånger
Men har börjat finna tröst
för på jordelivets tilja
hörs en förledande röst:
Saknar vi månntro fri vilja?
Ödet knastnar på grusgången
dundrar:”Färdigskrutit å rutet!”
Raspigt, svagt svamlas svansången
blev genomdränkt det sista krutet
Plägade stolt hålla den högt
hoppets häftigt flammade fackla
Numera uttröttad arm krökt
sen viljekraften börjat vackla
Rättfärdigt att vi ringaktas för vårt pjosk
mens letar efter nattöppen korvkiosk
Ung å glad vår David
fann sin livsstil populär
de va innan COVID
så numera sisådär
Likt andra som ej fyllt nitton
i sitt unga liv försmådd
fått betala utan kvitton
av oss äldre fegt förrådd:
Vi grumlade om livet grymt å urtrist
när vi borde ha ordnat till det rättvisst
+)
David = här: en betecknande ung person, som har rätt att vänta sej bättre