Kunde jag ha levt annorlunda?

Blickar tillbaks på mitt liv

med dess stolliga strid
bland bekymmer, tjat å kiv
mest saknat sinnesfrid

Kunde jag ha levt annorlunda
om hade lyckats vara okuvlig?
Ja, vem vet, kanske någorlunda
men ljuvlig dröm eller mardröm gruvlig?

Hittills har jag försummat bravader
gömd bakom tirader av versrader

När blev vi sist förvånade?

Det blir numera allt färre
även bland optimister
som tror det kan ej bli ‘värre’
(mens ‘jovisst!’ spår fascister)

Medelst bredsidor av nya påhopp
i grym teologi, klipsk teknologi
fortgår urtida, urbota förlopp
i oberört systematiskt barbari

Så ens fallenhet att förvånas
kommer väl snart att helt utplånas?

Sammanhållning endast i vår underhållning?

Folkets seder förskräckliga
ursäkter ohövliga
Vett å mod otillräckliga
bedrifter bedrövliga

Men visst borde vi väl undra
varför ej värre själskval
över alla krig som dundra
med folkmordshöga dödstal?

Kuras det i sköra glashus
med hopp att själva bli frälst
vid återkomsten av Jesus?
Tills dess roar jag mej helst:

Kanske folkets enda sammanhållning
består av oändlig underhållning?

I sus å dus

Såg sej själv överdådig
trodde sej rättrådig
fastän endast villrådig
allenast självrådig

Föll på nunan i snabbt sus
munnen på vid gavel
i mark full med sand å grus
kraftuttryck av svavel

Levde i sus å dus
i stöddigt självvalt rus

Hur än svag hans rytmkänsla

En sån figur
oböjlig
en sån filur
omöjlig

Omedgörlig
utan rättkänsla
otillbörlig
saknar skamkänsla

Hur än svag hans rytmkänsla
svagare hans erkänsla

Gråa gryningar gråtmilda

Att ha varit alkoholist
tack å lov länge sedan
Förnedrande förtvivlat trist
känner alltjämt av svedan

Plågas alltjämt sinnet
i uttröttad lekamen
Gnager grymt på minnet
kuggad på livstentamen

Alltför många år blev förspillda
i gråa gryningar gråtmilda

 

Av oss själva representativa

Med dem väl litet bevänt
bortsett från uselhet
lögnaktiga, dekadent
i all slags vidrighet

Så hur att förvänta
att makthavarna galna
så grymma, valhänta
skall snart frivilligt falna?

När det bolmar i sågspånen
från de i rännstenen i ruset
till den förflackade fånen
som velar runt i Vita Huset:

Självuppfyllda å manipulativa
Av oss själva så representativa!