Hur än svag hans rytmkänsla
En sån figur
oböjlig
en sån filur
omöjlig
Omedgörlig
utan rättkänsla
otillbörlig
saknar skamkänsla
Hur än svag hans rytmkänsla
svagare hans erkänsla
Gråa gryningar gråtmilda
Att ha varit alkoholist
tack å lov länge sedan
Förnedrande förtvivlat trist
känner alltjämt av svedan
Plågas alltjämt sinnet
i uttröttad lekamen
Gnager grymt på minnet
kuggad på livstentamen
Alltför många år blev förspillda
i gråa gryningar gråtmilda
Av oss själva representativa
Med dem väl litet bevänt
bortsett från uselhet
lögnaktiga, dekadent
i all slags vidrighet
Så hur att förvänta
att makthavarna galna
så grymma, valhänta
skall snart frivilligt falna?
När det bolmar i sågspånen
från de i rännstenen i ruset
till den förflackade fånen
som velar runt i Vita Huset:
Självuppfyllda å manipulativa
Av oss själva så representativa!
Inte upplever kon sin knaggliga kostig som konstig?
Vad andra kallar ‘konstig’
kallar kon ‘vardaglig’
Sin branta, smala kostig
känns, vem vet, behaglig?
När åsikter går isär
uppstår det, av å till, besvär
Lätt att göra nån förnär
så det gnager, kanske förtär
Ibland trots över blott en chimär
för det med sej långvarig misär
Va?! Sneglar en gammal filur på en nätt figur?
Länge sen sjöng med i refräng
i senaste trudelutt
eller över nån ny mojäng
tog ett rejält glädjeskutt
Tar nu helst en tupplur
Frestas inte av reklam
eller kändiskultur
släppt fri från deras björnkram
Fast sneglar nån gång på en nätt figur
Blir man nånsin uttråkad av skulptur?
Hade gått vilse i farstun om inte för hustrun
Levt tills snurrig gubbstrutt
irrar förvirrad, slutkörd
varje ljud för högljutt
trots att ha blivit lomhörd
Mens makan en elegant äldre tant
som vet sej va helt oumbärlig
och när håller sej på sin egen kant
blir hon inte alltför besvärlig
Men om ej för omsorg av hustrun
hade han gått vilse i farstun
Fågelkvitter?! Gamling, du menar förstås Twitter? Ha, ha
Mens Naturens fågelkvitter
avtar, beskärmar jag mej
från rastlöst oljud på Twitter
i dess snärjiga ståhej
Varför söker vi besitta
det som oss ofta fjärmar?
Låter vi oss ej försitta
av vad som bortom skärmar?
Hur kan vi gitta
att föredra fnitter
när själar vittra?
Lätt känna sej bitter
Varför sej huka på nätet avskuren
från fågelkvitter i stilla Naturen?
Ord stöddiga lämnar intryck suddiga
Hur vi i dagens kultur fladdrar å pladdrar! Konsten att lyssna vissnar! Åsikter utropas som fakta! Modeord dyrkas! (Inte nått, tack å lov, som mina mor-å farföräldrar kunde beskyllas för).
Ord tramsiga, stöddiga
mer vidlyftiga än njugga
lämnar intryck suddiga
all mening de överskugga
Ord elaka, vassa
sagda i ilska
motiv kanske krassa
i synsätt trilska
Trackad av fnas fras bräddfull
blir artigt samtal liggande
utmattad, fallen omkull
i rännsten om nåd tiggande
Förståelse står ej pall
för obehärskat ordsvall!
Inbilsk ‘insikt’ vållar lätt dumdristig konflikt
Folk har ju sina åsikter
vare sej i verse eller prosa
Misstänksamma dess avsikter
särskilt när fakta styrt sin kosa
En enveten inbilsk ‘insikt’
om ‘Livets Stora Frågor’
vållar ofta gagnlös konflikt
sätter hjärtor i lågor
Trots att endast i falsk stolthet
kan vi förfäkta med visshet