Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
Det tog då bara sekunder
uti livets mångåriga strid
att begå en pinsam blunder
som lämnat mej utan sinnesfrid
Fast ej gjort så illa
synes omöjligt
att nu sej inbilla
något så löjligt
Nattligt väcker mej spikrak
känslor lurar till stort omak
torr i munnen med bismak
huttrande som om i isvak
Kan skammen någonsin övervinnas
måste jag obarmhärtigt påminnas?
Tros Gud välvilligt rår
(såvitt Gud förmår)
mens mänskan ej förstår
så oftast försmår
Varför fundera, ängslas
om, eller ej, Världen består
när kan låta oss fängslas
av dagens kaffe med påtår?
Om bjudes därtill kanelbulle
lever vi i stunden full rulle!
Kan bli dumt, fast gallant
om vi driver affärligt
att tala alltför sant
bete sej chosefritt, ärligt?
Så säkrast att sej akta
yttra vad kunder vill höra
även om inte fakta
Annars blir de lätt en röra!
Vad om kunder gynnar glättig fantasi
söker efter tillfällig amnesi
ej betungande verklighetsbryderi?
Så de söker fly in i aperi:
där de svingar sej från gren till gren
för att av upprymdhet skänka sken
Mot planeten vårdslösa
när vi själviska, skamlösa
beter oss helt hjärtlösa
medan förbrukar sanslösa
Att fortsätta anamma
gagnlöst, tanklöst, andlöst
det marknadsförda samma
måttlöst, rastlöst, hejdlöst
Vad är det för skick å vis
att söka nöjen charmlösa
i ‘mänsklighetens största kris’
söka flykt i liv planlösa?
Varför i svåra tider så kravlösa
gentemot makthavarna de hutlösa?
Ett högst bedrövligt missöde
helt å hållet umbärligt
om vållande till ordflöde
slarvigt å ungefärligt
Hovsamt att använda ord sparsamt
när det gäller något allvarsamt
Finna ord som rimma
trots att strofer kan tryta
är att följsamt simma
i djupa känslor flyta
Mens spolad i Nätets informationsflöde
blir ett dyngsurt ner-i-rännsten levnadsöde
Nån enstaka gång undrar någon varför jag inte söker publicera mina verser.
Men jag skriver endast vers för att skriva vers.
Snarare som jag funderar och låter mina känslor flyta tycks de skriva sej själva. De ger mej en chans att fortsätta fundera på livet – hur än någon kan fundera på ett olösligt mysterium.
Borde vi inte dessutom i allt vi gör – hur än blygsam vår verksamhet – vara på vakt mot fåfängan? Så:
Skönt att slippa drömma
om att bli publicerad
i ålderns dar skumma
måhända applåderad
I såväl solsken som regnskurar
likt gäddan, tänder sylvassa
djupt i vassen Fåfängan lurar
hugger oss om vi blir krassa
Den leder oss vilse i högfärd försåtlig
på en oavlåtlig irrfärd oförlåtlig!
I dessa dar ej trendriktigt
att lura ut vad som försiggått
trots att överlevnadsviktigt
hur vi nådde dagens sammanbrott
Men eftersom klara fakta
kan lätt skapa egen baksmälla
så därför listigt beakta
att ej bli alltför rationella
Vi föredrar förstås att tycka
att det ordnar sej på nått vis
så undviker att oss uttrycka
behjärtat om samhällets kris
Att leva i okunnighet avsiktlig
utgör en tillvaro alltför lättviktig
Matt flyttade i 2020 från en ravin i de hemska skogsbrändernas Kalifornia till den fridsamma skånska landsbyggden. Hans foton sen dess av ‘harmlöst flammande’ solnedgångar inspirerade denna vers:
Kvällsglödande solnedgång
blott bildligt i lågor
en sån gudomlig medgång
att ej skogseldsvådor
På Skåneslätten jordnära
sänker sej natten svalt blå
lyses upp av skarp månskära
över fridsam jordlig vrå
På leriga slätten för Matt Sundin
ett minne blott hans sprakande ravin
Vad oss mänskor offentligt
‘tror å känner’ men förtrycker
kan skilja sej väsentligt
från vad hemma vi uttrycker
Det fortlevande hatet
en forntidens lämning
ligger oss fult i fatet
gentemot en främling
Runt djup förståelse fortsätter vi att väja
så länge brännpunkten blir på vad vi får säja
Numera månghövdade hot gnager
allt närmare in på husknuten
likt en refräng till bedrövlig schlager
I galen tillvaro förskjuten
Är vi ej tvungna att beklaga
hur svagt oftast vårt alibi
med alla som kommer till skada
bör vi trycka i fantasi?
Grip chansen agera i vuxen verklighet
ej leka i oberättigad barnslighet!