Vi tycks ej vilja förstå vad som kan försiggå?

I dessa dar ej trendriktigt
att lura ut vad som försiggått
trots att överlevnadsviktigt
hur vi nådde dagens sammanbrott

Vi föredrar förstås att tycka
att det ordnar sej på nått vis
mens undvika att oss uttrycka
behjärtat om samhällets kris

Men nuförtiden klara fakta
tycks ofta skapa baksmälla
så därför listigt att beakta
att ej bli för rationella

Kan ‘fungera’ gunås kortsiktigt
mens långsiktigt alltför lättviktigt

 

 

Där solnedgång gudskelov blott bildligt i lågor

Matt flyttade i 2020 från en ravin i de hemska skogsbrändernas Kalifornia till den fridsamma skånska landsbyggden. Hans foton sen dess av ‘harmlöst flammande’ solnedgångar inspirerade denna vers:

Kvällsglödande solnedgång
blott bildligt i lågor
en sån gudomlig medgång
att ej skogseldsvådor

På Skåneslätten jordnära
sänker sej natten svalt blå
lyses upp av skarp månskära
över fridsam jordlig vrå

På leriga slätten för Matt Sundin
ett minne blott hans sprakande ravin

 

Hatet ligger oss fult i fatet

Vad oss mänskor offentligt
‘tror å känner’ men förtrycker
kan skilja sej väsentligt
från vad hemma vi uttrycker

Det fortlevande hatet
en forntidens lämning
ligger oss fult i fatet
gentemot en främling

Runt djup förståelse fortsätter vi att väja
så länge brännpunkten blir på vad vi får säja

Månghövdade hot gnager in på husknuten

Numera månghövdade hot gnager
allt närmare in på husknuten
likt en refräng till bedrövlig schlager
I galen tillvaro förskjuten

Är vi ej tvungna att beklaga
hur svagt oftast vårt alibi
med alla som kommer till skada
bör vi trycka i fantasi?

Grip chansen agera i vuxen verklighet
ej leka i oberättigad barnslighet!

Lämnas läsaren apatisk av vad som är epigrammatiskt?

Varför söka publicera
vad som folk ej längre will höra
att Quatrain Vers basunera
när Twittrande skärmar hänföra?

Numera anses rimmad vers
otillräckligt extatisk
att läsa den tycks tröttsam pärs
alltför fastlåst schematisk!

Och att begränsa sej Epigrammatiskt
synes i Ordsvallets Tid väl dramatiskt!

+)
quatrain = fyrradig strof, som här med rim 1-3 och 2-4

Ett levandslopp som pladask flopp

‘Farväl, farväl du grymma värld
de blev en snöplig irrfärd!’
sa krigaren med gummisvärd
vars levnad inte nämnvärd

Fast inte så pjåkigt
i mjuk livsbejakelse
långt ifrån långtråkigt
när det bjuds gräddbakelse

Då lindras tillfälligt hans levnadslopp
som nu vid dess slut tycks ett pladask flopp