Dags att återgå till en skvätt folkvett?

Blev gamla tiders folkvett
så väl använt att det tog slut?
Med nya käcka synsätt
vet vi kanske ej längre hut?

Passar ej att bry sej om
(i uppumpad självsyn)
stort sett annat än dotcom
i trist brist på hänsyn?

Kanske är mitt eget synsätt bristfälligt
mitt gamla skick å tal grinigt å gnälligt?

Nattligt väcker mej spikrak

Det tog då bara sekunder
uti livets mångåriga strid
att begå en pinsam blunder
som lämnat mej utan sinnesfrid

Fast ej gjort så illa
synes omöjligt
att nu sej inbilla
något så löjligt

Nattligt väcker mej spikrak
känslor lurar till stort omak
torr i munnen med bismak
huttrande som om i isvak

Kan skammen någonsin övervinnas
måste jag obarmhärtigt påminnas?

Att leva i nuet

Tros Gud välvilligt rår
(såvitt Gud förmår)
mens mänskan ej förstår
så oftast försmår

Varför fundera, ängslas
om, eller ej, Världen består
när kan låta oss fängslas
av dagens kaffe med påtår?

Om bjudes därtill kanelbulle
lever vi i stunden full rulle!

Att svinga sej från gren till gren för att av upprymdhet ge sken

Kan bli dumt, fast gallant
om vi driver affärligt
att tala alltför sant
bete sej chosefritt, ärligt?

Så säkrast att sej akta
yttra vad kunder vill höra
även om inte fakta
Annars blir de lätt en röra!

Vad om kunder gynnar glättig fantasi
söker efter tillfällig amnesi
ej betungande verklighetsbryderi?
Så de söker fly in i aperi:

där de svingar sej från gren till gren
för att av upprymdhet skänka sken

Fortsätta anamma det marknadsförda samma?!

Mot planeten vårdslösa
när vi själviska, skamlösa
beter oss helt hjärtlösa
medan förbrukar sanslösa

Att fortsätta anamma
gagnlöst, tanklöst, andlöst
det marknadsförda samma
måttlöst, rastlöst, hejdlöst

Vad är det för skick å vis
att söka nöjen charmlösa
i ‘mänsklighetens största kris’
söka flykt i liv planlösa?

Varför i svåra tider så kravlösa
gentemot makthavarna de hutlösa?

Känslor följsamt flyta trots att strofer kan tryta

Ett högst bedrövligt missöde
helt å hållet umbärligt
om vållande till ordflöde
slarvigt å ungefärligt

Hovsamt att använda ord sparsamt
när det gäller något allvarsamt

Finna ord som rimma
trots att strofer kan tryta
är att följsamt simma
i djupa känslor flyta

Mens spolad i Nätets informationsflöde
blir ett dyngsurt ner-i-rännsten levnadsöde

Fåfängan lurar ständigt i vassen

Nån enstaka gång undrar någon varför jag inte söker publicera mina verser.
Men jag skriver endast vers för att skriva vers.
Snarare som jag funderar och låter mina känslor flyta tycks de skriva sej själva. De ger mej en chans att fortsätta fundera på livet – hur än någon kan fundera på ett olösligt mysterium.
Borde vi inte dessutom i allt vi gör – hur än blygsam vår verksamhet – vara på vakt mot fåfängan? Så:

Skönt att slippa drömma
om att bli publicerad
i ålderns dar skumma
måhända applåderad

I såväl solsken som regnskurar
likt gäddan, tänder sylvassa
djupt i vassen Fåfängan lurar
hugger oss om vi blir krassa

Den leder oss vilse i högfärd försåtlig
på en oavlåtlig irrfärd oförlåtlig!