Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
Likt en flärdfullt falsk filur
som skamlöst föröda
nutidens Kändis Kultur
avskyr tankemöda
Vars oblyga nomenklatura
(hur de än svamla å sjunga)
lägger fräckt fram en dyr faktura
för dess förströelsens gunga
Trots dess nöje oftast förloras
på grund av löften som förstoras
+)
-gunga = på vilken vi svänger fram och tillbaka så det pirrar i magen, inte förflyttar den oss framåt eftersom våra tår endast snuddar vid verklighetens mark
En del vers ligger nu i träda
tar just nu inte till orda
i varken beröm eller smäda
rostar rimmen nu osmorda
Tid nu editera
efter först omvärdera
om ej fabulera
åtminstone retuschera
Får se om de kan blomma
eller tyvärr tycks bomma
Om ett krankt veligt vemod
fyller upp vårt livsrum
låt det lagras som klenmod
i dammigt källarrum!
Av djup självömkan betagen
så bitterljuvt fördragen
låta sej själv bli bedragen
om tar oss ej i kragen:
Får långt bättre lida som realist
än att söka undfly som solipsist
Mina sinnesintryck avtrubbade
hur svenska språkbruk blivit dubbade
trosanhängare sinnesrubbade
bästa avsikter ofta flubbade
Finner mitt Stockholm
som hemstad främmande
under farsotsmoln
scootrar beklämmande
Till Sverige välkommen
men till vad hemkommen?
Förförd av egen förträfflighet
så när ständigt ej bekräftas
syns oantagbar förgänglighet
självklart att det måste kjäftas
då framförallt måste oss akta
för att blanda in några fakta
En gubbstrutt omöjlig
tror sej skoj å uppriktig
trots blott tröttsamt löjlig
å mestadels skitviktig
Gömde sej för länge i fyllan
tid snart att sänkas ner i myllan
Visst mänskligt att skrävla
att kokettera
förhäva oss, tävla
barnsligt stoltsera
men att göra sej själv till storfrämmande
kan kanske i längden bli beklämmande?
Här en verse med tanke på förbehåll om vissa svenska ämbetsmän å politiker – inte minst runt Palmemordet, färjan ‘Estonia’ & NATO.
Säkrast att ingenting säja
likväl snabbast möjligt sej huka
undvika också att heja
så uppför sej en riktig kruka
Så jobbar då ämbetsdrögen
för att nå toppen på högen
Att vräka i oss gunås
hur oförsiktigt
Fast smakar, leder förstås
till kropp överviktigt
Undvik att städsla
magens hunger
vår fruktan, rädsla
falskt de sjunger
Fast kanske hellre en matglad tungvikt
än en lättvikt som larvar sej med dikt?
Hör nu: kolla vårt klimat!
För själv har jag ej tid
jag är likgiltig å lat
så lämna mej i frid!
Hoppas jag blir förlåten
å därmed finner ro
för min andel i bråten
(fast lite svårt att tro)
För det finns ju så mycket mera
som jag väl måste konsumera?