Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Poems in Swedish
Om man ej säjer ett dugg
förståndigt att ej har nått sagt
Kan sen fastslå nöjd å mjugg
att mot andra en skonsam akt
Om man föredrar att va tyst
så yttra inte ett knysst
Andra kan känna det så schyst
att man rentav kan bli kysst
När i stället för att lägga oss i
vad som ej angår oss … låter vi bli!
Finner numera samspråk
oftast bristfälliga
med alltför låga anspråk
och åsikter gnälliga
Bättre inte säja nått
Lättnad outsäglig
å knappast mindre förstått
så ovedersägligt:
Att tala allvar sällan lägligt
oftas helt å hållet odrägligt
Ta väl vara att din vers
visar tankeskärpa
om den slirar kors å tvärs
vänta med att värpa
hur än allvarligt
att söka humor, snits
är helt försvarligt
om än i en slags vits
som kvickhet med poäng
i tvåradig refräng
Likt en flärdfullt falsk filur
som skamlöst föröda
nutidens Kändis Kultur
avskyr tankemöda
Vars oblyga nomenklatura
(hur de än svamla å sjunga)
lägger fräckt fram en dyr faktura
för dess förströelsens gunga
Trots dess nöje oftast förloras
på grund av löften som förstoras
+)
-gunga = på vilken vi svänger fram och tillbaka så det pirrar i magen, inte förflyttar den oss framåt eftersom våra tår endast snuddar vid verklighetens mark
En del vers ligger nu i träda
tar just nu inte till orda
i varken beröm eller smäda
rostar rimmen nu osmorda
Tid nu editera
efter först omvärdera
om ej fabulera
åtminstone retuschera
Får se om de kan blomma
eller tyvärr tycks bomma
Om ett krankt veligt vemod
fyller upp vårt livsrum
låt det lagras som klenmod
i dammigt källarrum!
Av djup självömkan betagen
så bitterljuvt fördragen
låta sej själv bli bedragen
om tar oss ej i kragen:
Får långt bättre lida som realist
än att söka undfly som solipsist
Mina sinnesintryck avtrubbade
hur svenska språkbruk blivit dubbade
trosanhängare sinnesrubbade
bästa avsikter ofta flubbade
Finner mitt Stockholm
som hemstad främmande
under farsotsmoln
scootrar beklämmande
Till Sverige välkommen
men till vad hemkommen?
Förförd av egen förträfflighet
så när ständigt ej bekräftas
syns oantagbar förgänglighet
självklart att det måste kjäftas
då framförallt måste oss akta
för att blanda in några fakta
En gubbstrutt omöjlig
tror sej skoj å uppriktig
trots blott tröttsamt löjlig
å mestadels skitviktig
Gömde sej för länge i fyllan
tid snart att sänkas ner i myllan
Visst mänskligt att skrävla
att kokettera
förhäva oss, tävla
barnsligt stoltsera
men att göra sej själv till storfrämmande
kan kanske i längden bli beklämmande?