I sämja å i kiv
sagt å gjort så mycket dumt
under sitt långa liv
så med sinnet var nått skumt
Beter sej löjligt
rusar stadigt akut
så knappast möjligt
fatta mogna beslut
Inbillade sej en figur elegant
gjorde slät filur vars uppträde genant
För mänska å humla tillsammans tumla
Med tanke på den skarpa nedgången av insektsbeståndet i somras:
Likt rasar träplank bryggor
bleknar röda stugor
försvinner sedan myggor
likt flygfä som flugor
Nu sällan ses en insekt?
Fira ej, i stället betänk:
Skrämmande, tomt å otäkt
Naturen tappar ju en länk
För mänska å humla
tillsammans vi tumla
Från grymma omvärlden förrymd. På egna färden upprymd
Av grymma omvärlden
nedtyngd, men förrymd
uppå egna färden
hänförd & upprymd
Av Naturen med förundran
Om själslivet i begrundan
Mens mänskors fördärv
trots förmågor rikligt
i eget förvärv
försiggår osvikligt
Från världens kaos förskonad, när på egna färden försonad
Känns inom tidsramen
när som vi cyklar dagligt
för själ å lekamen
befriande behagligt
Då från kaos förskonad
känns ej längre jäktad
på egen färd försonad
Även oanfäktad
av genant småaktighet
njuter vi i ostördhet
Oljud tycks er avgud!
Liksom i vårt öga smolk
hur ni oss förtreta
ni jämt påträngande folk
så sällan diskreta!
Gör mej otålig å vred
ert skräniga oljud
Snälla, lämna mej i fred
kaos tycks er avgud!
Men om ni måste bidra nånting
säj eller gör då alls ingenting!
Får nu oss förnöja att se genom dimslöja
Min maka falnar
i ålderdommens dis
livsglöden svalnar
för mej på lika vis
Får nu oss förnöja
leva i töcken
se genom dimslöja
i helg å söcken
Sinnen å syn dämpade
för avresa lämpade
Varför tankspritt stöka, oblitt rota å böka?
Brist på sinnesnärvaro
orsakar frånvaron
försvårar vår samvaro
tömmer ut tillvaron
Men säj varför då
ständigt stöka?
Oblitt hålla på
tankspritt böka?
Rota, rusa runt
kan det sluta väl då?
Upptagen av strunt
varför fortsätta så?
Väl helt å hållet urbota
att våra egna liv skrota?!
Alltför många enträgna, som till klander högst benägna
Om vår nya lägenhet
påstås olämpligt belägen
kan uppstå förlägenhet
både på dit å hemvägen
Vi utsätts av de många enträgna
som till förebråelser benägna
Talar vi allt mindre ‘svenska’ och alltmer ‘märkvärdiska’?
Talas vanlig svenska
här fortfarande?
Visst, eller kantänka
nått motsvarande?
Jo, fast tros eleganta
nya käcka uttryck
hörs snarare genanta
i allt högre ångtryck
Gör oss gråtvärdiga
som de står i ihärdigt
talar ‘Märkvärdiska’
så enträgigt å maniskt!
Med glimmande tänder
å i konstlad röst
med viftande händer
Om nu nån till tröst?
Gamla kroppar glappar tills den dag vi sjappar
Gamla kroppar glappar
vårt förstånd likväl förstås
tills den dag vi sjappar
Händer oss alla, gunås
Men ett förlopp så helt banalt
kan levas som jämnmods äventyr
Vårt åldrande fastän fatalt
kanske ej som slut men ouvertyr?
Tills vi bor där vi slipper jaga
å beskäftigt styra å klaga …