Muse took off on a cruise

Mired in impotency pained
all inspiration gone
Of fresh material drained
my well too deeply drawn

Shaft been echoing eerily
after known reserves were drawn
Been reduced to watch wearily
depleted in guts & brawn

After short fused she took off my muse
on some perhaps booze induced type cruise

edited 04/04/24 0920

Our Species eviction, yeah but …

Polluting & depleting
we’re fouling our own nest!
A planet overheating
but hey, we’re on a quest!

Whether by plain obliviousness
narcissistic dereliction
or shackled by lasciviousness
must end with species eviction

Yeah but, won’t our mindlessness be excused
as we’re by snappy ‘yeah but’ quips bemused?

+)
-‘yeah but’ quip = such as: “Oceans rising? Yeah but, won’t we all get waterfront property then!”

Försöka återvinna ‘lagom’ ?

I dessa tider högaktiva
tycks vi alltmer expansiva
men måste vi då överdriva
för att synas kreativa?

När överflöd blir otillräckligt
hur når vi då förnöjsamhet?
Blev vårt samhälle så förskräckligt
att hugskott blir nödvändighet?

Försent för kursen att läggas om
försöka återvinna ‘lagom’?

 

Shun words when served as buffet!

In sweet voices lilted
while vocabulary wilts
communing gets jilted
very language itself tilts

Why is it presumed painful
in case word-flow slows to standstill
to ‘conversation’ baneful
when cliches pile on as ‘word fill’?

Mutter not in soliloquy!
Select words which dance ballet
most willingly and willowy!
Shun words when served as buffet:

Insist instead to see the full menu
or you shall be cast as the ingenue

På livets okuvliga hav

I ökad sjögång
skralnande blåst
frusna till förfång
på fel kurs låst:

Litande på GPS:n, trodde
(utan förstånd på fyrar, sjökort)
oss förmer än förfäder som rodde
Sådant tillgjort hopp sällan fullgjort

Får oss att undra, dyngsur å knäsvag
hur samvetsgrannt skötes ens livs uppdrag?

Av dålig andedräkt oförskräckt

Håll fast vid förväntan
på vårt livs irrfärd
där synes kontentan
kan snabbt bli inlärd:

För var medmänniska
försök vara oförskräkt
Sök finna medkänsla
till trots dålig andedräkt

Och vad som synes en torr ökenvandring
kan bli en friskt grönskande överraskning

To plod on in soulless workplace bog

A person’s unique essence
in human interaction
business views as excrescence
treated as infraction

But scripting won’t make us sincere
(sincerity needs no script)
puts up but a flimsy veneer
in obsequious prescript

Leaving our hapless corporate cog
to plod on in soulless workplace bog

Scads of ads in silly fads

Whether with grimacing faces
or smiling kindly, pretty
ads keep picking up their paces
with each most tiresome ditty

At first glance perhaps peachy
to-long-for warm beachy
then in voice-over screechy
pushy, ‘buy now!’ preachy

Come-on pitches shrill
right in our face
If not by ill will
rarely knows grace

Clearly ads have no qualm
shattering others calm?