Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Find myself apprehensive
of disruptive technology
its claimed blessings ostensive
trade-offs bring no apology
Since ages human hope has been fervent
naively over-optimistic
that technology would be our servant
Now we toil, its slaves fatalistic
Inescapably in its fetters
robbed of last chance of defiance
now also as its hapless debtors
in fine-print, rigged non-compliance
This time we shall have no revolution
that saves us from Species’ execution
From mere species viewpoint we’ve failed
if we think in terms of right or wrong
while Big D has got it nailed:
It’s just a matter of going on!
The Big D bestows ceaseless strife
singly we just don’t matter
Humans among all planet’s life
bore Big D with their natter
Doesn’t care for how any one of us exists
just as long as planetary life persists
+)
-Big D = The Divine
Inget hjältedåd att ha ett proppfullt ordförråd
‘Farväl, farväl du grymma värld
de blev en snöplig irrfärd!’
sa krigaren med gummisvärd
vars levnad inte nämnvärd
Fast inte så pjåkigt
i mjuk livsbejakelse
långt ifrån långtråkigt
när det bjuds gräddbakelse
Då lindras tillfälligt hans levnadslopp
som nu vid dess slut tycks ett pladask flopp
Av egna manér urbota
av mej själv förödmjukad
Lönlöst nu att söka knota
sen all goodwill förbrukad
Har misförstått, missbrukat
på vissa vis i åratal
vad än livet framdukat
Drar mej nu fram i samvetskval
men att undvika blicka tillbaka förveten
ej ett sätt att svälja förtreten
Varför leva annorlunda
det går ju fint att blunda
snabbt sticka ut på köprunda
få trivas någorlunda?
Kollaps av klimat?
Utrikespolitik?
Kärnvapentraktat?
Poetik, polemik?
Nej, inget som vill vi höra
har inte med oss att göra!
Inspirerad av ett videoklipp av en väsnande tröska som skördar bredvid en närliggande hästhage i Skåne:
Mens för tröskan åliggandet anlagt
hästen lever själva livets andakt
Hästkulturens ordlösa stillhet
omedvetet invaderad
av skördetröskans morska sturkshet
frid, sinnesro ignorerad
Livets mysterium kanske av hästen skönjs
mens dugliga tröskan en andlig pellejöns?
+)
https://www.instagram.com/stories/highlights/17885690036100201/
vare sej nån lyssnar
öses ned bottenlöst schakt
kanske aldrig tystnar?
Undermåliga ord smids
av rastlöshetens lakejer
sen alltför lättvindigt sprids
som något man bara säger
Med inlägg tanklösa
av de som sej förhäver
i uttryck vårdslösa
förståelse de kväver
Flacka ord flänger på ständig jakt
saligt snack som sällan visar takt
There’s no longer much stretch left
of our Species’ narrowing path
which, had we back then been deft,
could’ve used to brake the planet’s wrath
Instead we caused Earth to crumble
by our consumption willful
Recklessly kept up in rumble
our feigned ignorance skillful
Unwilling to restrain
we decided to downplay
Little time shall remain
until our Species’ doomsday
Our shuffling so far in dismal dance
assures that our Species stands no chance
There ain’t no society
among folks ‘hubristic’
it’s just a variety
of those ‘narcissistic’
Their ‘rugged individualism’
which they so me-firstly cherish
constitutes no defense mechanism
Unlike some others they’ll perish:
all alone, disaffected
ruggedly unconnected