Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
In this splendid age
he’s a house guest
on the ‘new faith’ stage
in urgent quest
hoping to learn from his son
as society comes unglued
how brazenly to end run
in times of cataclysm prelude
Above all take religions
(of rancid rituals morose)
away from those quack wigeons
brash mega pastors bellicose
they don’t know it’s done through micro dosing
that’s how people find new faith engrossing
+)
wigeon = a dabbling duck, which feed mainly at the surface rather than by diving; a fool
Låt oss leva ständigt påminda
om hur snabbt tappas perspektiv
Till vår omgivning bäst halvblind
i självupptagna vardagsliv
Alltför lätt att bli hemmablind
runt egna knutens medvind
medan samhällets virvelvind
ylar i häftigt motvind
Så jovisst i livets tvister
är det oss själva som brister
tror alla bör leva på hans sätt”
fast fastlåst bak eget flöte
saknar han nog perspektiv å vett?
Borgarbrackan påstår spontant:
“Bo annorstädes helt profant!”
+)
Nacka = dvs om borgarbrackan bor i Nacka
I en värld som har gått på tok
i kataklysmiskt fördärv
finner ro i min notisbok
när fyller upp den med verv
Mens annorstädes mina fasoner
(vare sej stå på eller väja)
placerat mej bland udda personer
med lite till synes att säja
Mens i vers förflyttad till nån annanstans
där det råder någorlunda lugn & sans
Fruitless try mess with life’s mystery
humans like trees must shed their ‘leaves’
thus we’re are already history
For now rarely freed from life’s peeves
Although fruitful trying live with compassion
which gives Life meaning, be it out of fashion
mot hennes välrundade bröst
bild på näthinnan frusen
hörs en långt tillbaka röst
Fast den var längesen min ungdom
är jag fortfarande en dumbom.
Min framfarna livsgnista
har sen länge falnat
Likaså i det sista
eget ordsvall svalnat
Ute i världen fokuslöst fladdrande
irrar för många tomma ord pladdrande
äventyrlig stil: On the go!
för att till slut hamna vid härden
som älskad mormor i Långbro
Hennes hjärta varmt och rymligt
en underbart hjälpsam själ
I dagens samhälle lymligt
lever Biggan sitt liv väl
Att hon nu skulle gå mot sitt slut?
Vilka dumheter! Vet ni ej hut?
The warped leader of the band
determines who’ll drum, who’ll fiddle
From away up on his stand
marches the band in dark riddle
And should we object
with all courage & breath
little the effect
and might just cause our death
while the band still plays on
until we are all gone
On early mornings hares small brownish
and turn-on-dime squirrels forage
seen bolting out from bushes clownish
seeking replenish their storage
While with each pedal stroke
I’ve been spared from: Silliness
blared presumption of ‘woke’
as well PC frilliness
One passing rider even got so elated
that she ventured a ‘Good Morning!’: How outdated!