I akterlig ljuv bris
seglar jag mot sista hamn
i tilltro, ej kapris
lämnar jag snart livets famn
Det blev en lång vindlande resa
rosig glädje bland törntagg nesa
Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
I akterlig ljuv bris
seglar jag mot sista hamn
i tilltro, ej kapris
lämnar jag snart livets famn
Det blev en lång vindlande resa
rosig glädje bland törntagg nesa
Råkat åter i luven
troligen ej för sista gång
med ‘hon med lösa skruven’
Samma refräng i samma sång
Undvik att hennes åsikt
å logik förakta
i bristande tillförsikt
Sök hellre beakta:
att förnuftigt vara ärlig
kolla under egen huv:
Blev tappad skruv oumbärlig
bortslarvad av själv som tjuv?
Sällan kanske bara en persons fel
för äger vi inte båda vår del?
No help for victims civilian
by ‘defense’ budgets of a trillion
while The E.U.: crocodilian
NATO: East crawling reptilian
Ever darker clouds race
beyond Humanity’s whims:
letting our lives debase
hope for planet’s future dims
… as we indulge free reins
for hate filled hearts & brains
Tar vi i med vett å vilja
eller sitter vi i mjuk fåtölj
å dillar bara persilja
kollar mest vår aktieportfölj?
Helst idka framförhållning
som den enda verkligheten?
Pocka på underhållning?
Skratta åt all hjärtlösheten?
Hänförda i vår investeringsvilja
mens emot mest annat kännes motvilja?
Up the rose strewn trail scented
rushes the frantic fool
dizzy, common sense dented
like a kid out of school
We’re unfazed
hasty, dazed
our eyes glazed
all sense razed
Aroused to love romantic
what thrilling perception
our life’s unrivaled antic
of passion, deception
A game by a Creator ‘demented’
assures new generations tormented
Don’t anguish or you’re a fool
just feel joyous, free of resent
do as told in Bible School
just humble yourself & lament
While if secular you’re a fool
blind to Trump the butt of steed
still hailing him as The Lord’s Tool
despite his hate, lies & greed
Someone who’ll never relent
and incapable to repent
Have we noticed less yelling
these days in tight traffic
less impudent labeling
fewer gestures graphic?
Do we drive more like adults
with manners to be commended
lessened the need to insult
and slower to get offended?
If so, it might be truth to say
for fear of being blown away?
At times has been avowed
my enthusiasm gallant
while sparingly endowed
with any useful talent
Hence I’ve barely begun
at age eighty-two
to get hoped-for things done
with some derring-do
But as by now glaringly way too late
I’ll keep playing to my ‘strength’, i.e. prate
Förstås en platityd
att ‘mänskor skall oss svika’
liksom den attityd
att ‘vi själva unika’
en outsinlig källa
för allt slags oförstånd
en oundviklig fälla
av ständigt missförstånd
Låt oss därom förbliva medvetna
sluta bråka å va så envetna
I dessa yttersta tider
återstår endast bottenskrap
så vi klagar o kvider
i bräcklig gemenskap
Lät oss bli förförda
tills helt tröttkörda
I dammoln omkörda
tills överkörda
Vi struttar i sista modets kostym
men ej längre i gemensamt samhälle
Så vi ringaktade forna kutym
tills livet blott den enskildes gömställe
med dess starkt växande villighet
att godta utbredd likgiltighet