Pessimist, jovisst
“Efter nerförsbacke”,
tänker en cyklist,
“sen brant uppförsbacke!”
Mens optimist, kantänka
“Efter uppförsbacke”,
annan cyklist vill tänka,
“en lång nerförsbacke!”
Om ej blir så omedelbart
så nog i de flesta fall snart
Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
Pessimist, jovisst
“Efter nerförsbacke”,
tänker en cyklist,
“sen brant uppförsbacke!”
Mens optimist, kantänka
“Efter uppförsbacke”,
annan cyklist vill tänka,
“en lång nerförsbacke!”
Om ej blir så omedelbart
så nog i de flesta fall snart
Outrage of neoliberalism
seems to have taken the backseat
(as well the fear of proto-fascism)
for the ‘neo-pronoun elite’:
Stray on the neo-pronoun path
where they self-righteously prance
we risk get mauled by minions’ wrath
in their identity dance
Their chase for the proper pronoun
shall seemingly never slow down
Denial hard coated
invariably fractious
obstinately bloated
fallacious, fast & factious
Might ‘work’ within the rare moment
while a dubious bestowment
Vårt pladdrande stör Eftertanken
som kan få det svårt att andas
Ett öde delat med Omtanken
som kan likaledes våndas
För de sinnen som sej förflacka
får jag nog be mej att betacka
I senvinter lång o bister
ses nu allt fler cyklister
Förvillade knoppar brister
likväl proto-fascister
Nån slags välfungerande demokrati
liksom hyfsade seder å vanor
nuförtiden föremål för nostalgi
förvisade likt dammiga anor
Våren hägrar högt i vår förväntan
oavsett hur högt den stiger räntan
De fann hans tomma skor
å det stod helt klart:
Vi vet ju vart han for
i en Himla fart!
Saknad, men Kens resa för oss trösterik
som han hade hävdat: Gud är nåderik!
Känner du dej fördummad?
Av andra tror dej bedragen?
Av Livet själv försummad?
Bara att ta sej i kragen:
Sluta söla
ge upp att klaga
spola gnöla
försök fördraga
För Livet är ju orättvist
oundvikligt så vanligtvist
Must be the fossil fuel
or the biggest banks!
Those from ivy league school
in government’s ranks!
We seldom seem nonplussed
that is never caused by ‘us’
Of course would’ve been unjust
as too busy to discuss
Still makes ‘us innocent victims’ fume
when we’re trying so hard to consume
Söker verka sammanbiten
fast saknar råg i ryggen
beträffande självtilliten
smyger jag likt en skygg en
Visst inser jag att ej långt kvar
troligen instundande
vare sej när, hur eller var
kännes ovidkommande
Inför Mysteriet känner jag skygghet
men märkligt nog existentiell trygghet
We hail from people who had to toil
through ages in bleak subsistence
on some miserly morsel of soil
eking out a grim existence
Disadvantaged
but they managed
Now to ‘consumer’ uplifted
infinitely more stuff
How human life has shifted!
Why can’t we get enough?