Not Poetry. Quatrain Verse in English & Swedish. Dagsverser. On the Mundane & the Arcane.
En dikt måste fängsla
sträva beskriva ärligt
vår djupaste känsla
ej endast ungefärligt
Fatta modigt tag i ansvar
å stålsätt oförfärad
Undvik gensvar om främst försvar
duger ej bli lättsårad
Endast om våra svepskäl kan stängslas
kan vi slippa ifrån att ängslas
I försoffande rutin
tror oss storfräsare
bakom tjutande maskin
såsom lövblåsare
Helst en traktor att ratta
även på den minsta täppa
eftersom grep å kratta
alltför intrikat att greppa
Kanske rädda att oss förvilla
om jobbar i omgivning stilla?
As we watch the sky
beyond the crowds
wonder how & why
the racing clouds
In ceaseless encore
the ocean waves
keep crashing onshore
to rousing raves
The horizon
edges the ocean
no surprise in
nature made motion
O, the wonder
here & yonder
There was this sharp determined student named Sarah
who ushered in a new academic era
Earned straight A:s by her own volition
wouldn’t follow family tradition
that until now of scholars dry as Sahara
Trots svår i livet vår vånda
jagar vi efter livslängd
borde räcka med en ronda
Oförenlighet befängd?!
Barnsliga hopp vi hysa
förväntningar kan förhärja
för vi blir lätt konfysa
när på livets stig vi härja
Det till trots oss hänrycka
sommarkvällar ljusa
i obegriplig lycka
när dess vindar susa
Blir förtjusande i timtals
rentav berusande tidtals
Var ej för elegant på festen
så passa maner å klädsel
Tro du dej för klyftig för resten
försvåras typiskt din städsel
Gäller att passa in just rätt
så om folk gillar semlor
på liksom Medel-Svensson sätt
tjata inte om kremlor
Å om Kremlin du börja dilla
gå det snabbt dej fasansfullt illa
+)
-städsel = (förr) anställning
There was this couple smart & endearing
who loved sports, while don’t know how god-fearing
A loving civil couple
living a marriage supple
but then they had met in engineering
Att tro vad som sker är ödesbestämt
så saknar vi förstås ‘fri vilja’
Att tro allt av oss själva blir bestämt
rena idiotin att gilja
Det sagt så går det ju fint att skylla
fiaskon på Ödet eller fylla
Reigned briefly
did Humankind
Brawled chiefly
left mess behind
Our Species capricious
in predicament drastic
piled garbage pernicious
stifling planet in plastic!
While us Humans quick in verbal comeback
when it comes to changing we turn our back
Are they being overwrought
in Military Paradise
those bemedaled Argonauts
who keep exhorting sacrifice:
for Freedom & Democracy
to flow out the barrel of the gun?
The life quenching hypocrisy
that the Argonauts shall never shun
Their faces don’t show pallor
while humming Te Deum
their proclaimed Christian Valor
contrary to Freedom
To secure empire Pentagon
handles wars of premeditation
It remains the sine qua non
to what’s needing annihilation
Leaving us to watch the Pentagon roll on
over the next small country it bears down on