Besatt av sysslor i vardagslag
(som sällan sinar för Vår Konsument)
höres det, Historiens Vingslag
om ens som ovidkommande fragment?
Om skymtas blott i skuggig bakgrund
väcker det upp skräck eller tröstegrund?
Ingen tid för lögn, skryt å avund
när Släktet vid kanten till en avgrund
och historien visar ett befriande förslag:
Att det går att lära sej hur att tolka dess vingslag