Att några äpplen knycka:
Först smyga in å sen kuta
i fåvitsk barndoms lycka
höra tomtägaren huta
Lättfotade, svetten svallade
följda av gamling stultade
flydde vi oss löjligt mallade
uppspelta hjärtan bultade
I vår sorgfria egenmakt
förstod ej gamlingens vanmakt