Min maka falnar
i ålderdommens dis
livsglöden svalnar
för mej på lika vis
Får nu oss förnöja
leva i dimslöja
Prickfritt tankspritt jag stökar, oblitt rotar å bökar
Brist på sinnesnärvaro
orsakar frånvaron
försvårar vår samvaro
försämrar tillvaron
Men säj, påstår vem då?
Att tankspritt stöka
håller jag alltid på
att rota, böka
Fullkomligt urbota
med att livet skrota
Heeding what others claim to know may just end up as our owned woe
Cognoscenti
with their acumen
twenty-twenty
us to illumine
Daze & frazzle us, and how
to the extent we allow
How come they know what’s what
that hangs on the wall
whether it’s art or smut
better than us all?
Heeding what others claim to know
may just end up as our owned woe
Tittle-tattle in Seattle
Haven’t we got quite the knack
for freely shooting the breeze
for endless boorish yak
above pizza dripping cheese?
I’d rather hold out for the arcane
hoping to get bit more evolved
than being dragged down in the mundane
by someone soundly self-involved:
Spottily bit snottily
naughtily or haughtily