Folkets seder förskräckliga
ursäkter ohövliga
Vett å mod otillräckliga
bedrifter bedrövliga
Men visst borde vi väl undra
varför ej värre själskval
över alla krig som dundra
med folkmordshöga dödstal?
Kuras det i sköra glashus
med hopp att själva bli frälst
vid återkomsten av Jesus?
Tills dess roar jag mej helst:
Kanske folkets enda sammanhållning
består av oändlig underhållning?