Ödet knastnar på grusgången
dundrar:”Färdigskrutit å rutet!”
Raspigt, svagt svamlas svansången
blev genomdränkt det sista krutet
Plägade stolt hålla den högt
hoppets häftigt flammade fackla
Numera uttröttad arm krökt
sen viljekraften börjat vackla
Rättfärdigt att vi ringaktas för vårt pjosk
mens letar efter nattöppen korvkiosk