Våra hjärtan kalla
skramlar obevekade
Mens prylbegär svalla
överflöd förnekade
Är ej vår grunkfullhet
blott knökad tomhet
vår självgoda klipskhet
dundrande dumhet?
Vi stack klimatet i lågor
genom slarvig girighet
Ställt till fasansfulla plågor
genom tarvlig tanklöshet
Bland jordelivets fåfänglighet
står mången en onödig pryl
liksom vår egen anstötlighet
likt en hästsparkande rekyl
I vår inkrökta trångsynthet
arvet till barnen: Trolöshet!