När förtvivlan skriker
i grå hopplöshet
när modet oss sviker
i kall enslighet
Att ha nån att hålla i famn
i åldrandets kulna höst
från livets stormar i trygg hamn
en sån outgrundlig tröst
Så kan vi snart vänta oss svar
från den lurande döden?
Kan det nu vara länge kvar
tills den falnat livsglöden?
Men till dess i varje dag
när kan finna tröst, grip tag!